† Det kanske är meningen att man gråter sig till sömns, för att sedan kunna le igen.
Äntligen hemma. Det är för kallt ute. Drog in till stan med Kadriye, Isabelle och Valerie och träffade Robert, Ermin och Adnan. Och så träffade jag Carlos en stund och pratade med han och så kom Kadriye, Isabelle och Valerie efter ett tag och vi drog till klocket och bara chillade.
Kommentarer
Trackback
